Etikettarkiv: The staket-saga

Onsdag, dagen när allt funkade…

Eller nå, jobbet säger jag inget om, ibland blir jag så sinnessjukt trött på en del människor… Men bortsett från det!

Först fick jag äntligen tag på Odlingslottsmänniskan. Skam den som ger sig, eller nåt! Han var hemskt trevlig, och undrade om jag ville ha en lott från och med nästa säsong? Njae, sa jag. Om det finns någon ledig så vill jag allra helst ha den redan nu!? Njae, sa han… Men så funderade han lite och ändrade sig.

Det FINNS en ledig. Det är en gammal dam som inte ska ha kvar sin, så den är ledig. Jag gissar att hon betalt till nästa säsong, därav svaret. ”Hon hade en lite annorlunda odlingsstil…” sa han. Tydligen är lotten full med buskar, och det vill jag ju inte ha. Men han sa att vi kollar på den på måndag, och vill jag ha den kan dom hjälpa mig att röja den! Är det bara några småbuskar kan jag ju röja den själv, men är det några monsterbuskar så tackar jag villigt ja till erbjudandet, faktiskt.

Så, nu hänger egentligen allt på att det inte är jättedyrt. På kommunens sida står ett pris, men nu är det ju inte kommunen som ansvarar för uthyrningen. OM det är det priset som gäller kan jag hyra tio stycken utan att det påverkar min ekonomi det minsta, men jag gissar att det inte är riktigt så enkelt. Vi får se! Nu måste jag nog utöka mitt odlande lite… Jag kan ju inte BARA odla lök, vitlök, morötter, palsternacka, tomat och sockerärtor… Då kommer jag ju få äta ihjäl mig på det! Jag får nog ge mig på lite kål också… Men tomat ska jag plantera mycket, mycket mer av! Men, om allt funkar nu så är jag mer eller mindre självförsörjande på grönsaker nästa år. Någon enstaka udda grönsak kommer jag få köpa, men allt jag använder ofta kan jag odla själv. Åh vad jag är peppad!

Sen kom jag hem, och hittade två ynglingar i trädgården. Dom jobbade dom bäst på att få upp det sista av staketet, som nu är klart för min del! Så himla fint det blev! Högt, stabilt, in- och utbrottssäkert och mer eller mindre underhållsfritt. Så himla bra!!!

Så nu har jag rivit ner mina kompostgaller och äntligen fått klippa gräset ordentligt. Fick tömma behållaren två ggr för att den blev full… Nu kan jag, när jag får feeling, gräva ner pallkragarna och fylla dom med jord (Vad ska jag så i dom??) och kompost. Jag kommer behöva MÄNGDER med bokashi… Dels till trädgården (fyra hinkar), och till jobbet (sex-sju hinkar) och till odlingslotten. (Okänt antal-men många)

Jag har ju dock fördelen att jag kan ta hem kompost från jobbet. Ska mina egna grönsaksrester täcka behovet av kompost skulle jag få äta ihjäl mig, jag är ju knappt hemma! Men på jobbet producerar vi ju flera kilo om dagen, att fylla en tiolitershink tar inte mer än en eller max två dagar. 53 barn och 13 vuxna producerar en del kompost… Nu behöver jag bara önska mig hinkar med lock i förskottsjulklapp eller nåt, för så många hinkar ÄGER jag inte!

Nu måste jag youtuba lite på att odla kål…

Odlingsfeber

Jag har suttit på ledningsgruppsmöte hela dagen, vilket i sig var riktigt roligt trots att jag får lite stresspanik i kroppen av att sitta stilla en hel dag sådär… Men det ledde till lite odlingsfeber…

Mitt under mötet utbrast en kollega på en annan förskola att deras pallkragar mest var till besvär. ”MÅSTE man ha dom??” Jag erbjöd mig att ta dom, men i slutänden blev det en fråga om huruvida dom behövde utrymmet på gården till något, eller om jag kunde få leasa pallkragarna till VÅR verksamhet. ”JA!! TA DOM!!”

Hehe, jag blev svinpeppad, vi kan ju odla massor med barnen redan i höst, vilket vi inte kan på vår egen gård som ska rivas upp helt och hållet. Dock kom hon på att hon kanske eventuellt behöver kolla med sina kollegor på den egna förskolan om dom är ok med det hela, så vi får se hur det blir med det hela i slutänden. Jag HOPPAS att jag får gå dit och plantera grejer med våra barn! Två (tror jag det är) pallkragar som bara längtar efter morötter och palsternacka!

Odlingsfebern höll i sig, och när jag kom hem såg jag på facebook att P blivit med kolonilott och blev ännu mer inspirerad. Jag har tänkt några månader att jag behöver en sån… Det finns ett område precis i närheten med odlingslotter, men jag har ingen aning om vem som äger det. Jag har lyckats spåra en förening som hade ansvar för området för några ÅR sedan, men den verkar inte vara aktiv längre, så jag har ingen aning om vem som äger den.

Jag har lyckats googla fram att ÖBO bytte jord i alla odlingslotter för några år sedan när marken var förorenad, så jag chansade och skickade ett mail till deras kundtjänst och frågade om det är ÖBO som äger lotterna, eller om dom vet vem det är? Skaplig long shot, men jag vill verkligen hyra en! Precis lagom långt hemifrån, och mer plats att odla på. Här hemma i trädgården rymmer jag ju inte mer än 10-12 pallkragar, det räcker ju ingenstans 😉 (Det är dessutom under förutsättning att jag NÅGONSIN får det där nya staketet. Tre veckor helt utan staket nu och jag börjar bli sur igen…)

To be continued, hoppas jag. På alla fronter. Jag vill odla grejer!

The staket saga…

Jag blev ju lovad att staketet skulle bytas i September, men för någon vecka sedan fick jag mail från Herr Distriktschefen att det skulle påbörjas redan nu i måndags, vilket det också gjorde. Känslan när man kom hem, och det fula, trasiga staketet var väck var nästan lite magisk!

Tyvärr gick den känslan över lite när man insåg att ”Påbörjas” innebär att dom river staketet, sen gör dom inget mer. Eller ja, NÅGON gång kommer jag ju få ett nytt staket, men inte den här veckan iaf…

Nu känner jag mig lite gnällig, men jag hade ju hellre haft ett trasigt staket som ändå fungerat i två år, än inget staket alls. Nu har jag ju världens snällaste hund, så jag ställde lite kompostgaller över gräsmattan som håller honom inne så länge ingen katt eller igelkott är på andra sidan. Men, det håller inte grannskapets ungar UTE. När jag inte är hemma är trädgården full med ungar som river runt bland odlingar och blommor, och det är inte så skoj faktiskt.

Men men, i sinom tid kommer det ett nytt staket, och det kommer bli toppenfint trots att det ”bara” är gunnebostängsel. Och när staketet är på plats kan jag sätta ut fler pallkragar och gå all in i odlandet, så vad är väl några mosade tomatplantor?

Undrar om jag kan muta Frodis till att åka och köpa lite mer jord någon dag framöver..?

Thus ended the staket-saga?

Sorry kids, jag har inte riktigt haft tid med er idag… Först möte med distriktschef för ÖBO på morgonen (06,20, none the less) och sedan studiedag på jobbet. Nu stjäl jag tid från mig själv, för jag borde städa och laga mat… Tjejerna kommer på middag om lite mer än två timmar och jag har fortfarande tvätt på köksbordet…

Hur det nu är. Jag har inte hållit er helt uppdaterade med staketdebaclet, men häromdagen, efter att jag kontaktat chefen för fastighetsskötsel, blev jag i min tur kontaktad av ÖBO’s distriktschef över mitt område. Vi mailade lite fram och tillbaka eftersom jag har så sugiga arbetstider och har svårt att ringa, och till sist bokade vi ett möte.

På grund av nyss nämnda sugiga arbetstider blev mötet i morse, kl 06,20 i min trädgård. ”Också en tid att göra hembesök, men jag kände att du var angelägen!” Helt korrekt.

Mötet var kort och effektivt, och kontentan är att ja, vi FÅR nytt staket. Det var inte ens en diskussion, han hade redan bestämt sig när han kom hit. Dessutom fick jag en ursäkt över bovärdens något arroganta inställning att det (minsann!) inte är något fel på vårt staket…

Hade jag envisats med att ha kvar vitt trästaket hade jag fått sätta dit ett själv. Dom erbjuder typ Gunnebostängsel-vilket jag redan var inställd på eftersom det är det dom satt upp två hus längre ner på gatan. Som jag sa, jag vill bara ha något som håller hunden INNE, och grannbarnen UTE. Gunnebo är ju perfekt, mer eller mindre underhållsfritt.

Summa summarum så är jag mycket nöjd. Både med resultatet, vi får ju nytt staket, och med det bemötande jag fått. Som sagt, äras den som äras bör, och jag är uppriktigt imponerad över att denne chef tog mig på allvar, lyssnade och löste situationen utan större diskussion. ”Jag vill bara att ni ska ha det BRA!”, sa han, och det tycker jag är en fin inställning. Många hade nog försökt ”begrava” kritiken och låta det blåsa över utan åtgärd, så jag är mycket nöjd.

Jag kanske inte ska be bovärden om hjälp med något närmsta åren, men jag får ju nytt staket… Troligen hinns det inte med före semestern, men det lät som om jag skulle få det innan hösten iaf. Roligast är ju att det är en förälder på jobbet som får in dom uppdragen, vi insåg av en slump i veckan att han är den snickare som kollade på mitt staket redan i höstas…

Så, allt gott på Krönikegatan! Nu-städa!

Äras den som äras bör.

En sak måste jag ändå säga, nu när jag håller på och gormar och bråkar med ÖBO, och det är att dom faktiskt tar mig på allvar och typ-ish vill lösa situationen.

Nu har jag ju inte fått någon feedback från chefen jag kontaktade häromdagen, men han var snabb på att återkoppla att han skulle kolla på ärendet. Dessutom har en distriktschef kontaktat mig och vill ha närmare kontakt så vi kan reda ut det. Jag är inte riktigt övertygad om deras argument, men jag blir iaf lyssnad på, vilket jag föreställer mig är en lyx många av mina grannar saknar.

Nu är ju inte jag en person som är så lätt att avfärda, men dom kunde ha försökt. Jag uppskattar att dom istället försöker lösa situationen.

På krigsstigen. Kill them with kindness.

Trots att jag är van att ta strid för det mesta är det ju inte alltid man ORKAR ta strid. Inte direkt iaf… Efter bovärdens helt imbecilla bedömning att mitt staket är felfritt (Alltså, det är ju ett SKÄMT?) och att jag får byta det själv om jag så gärna vill behövde jag samla mig lite innan jag orkade bråka…

I helgen orkade jag inte. Då satte jag upp en pallkrage som med stor sannolikhet är i vägen om staketet ska bytas. ”Fuck it”

05,45 i morse kände jag att NU har jag samlat mig tillräckligt. Det är nämligen så att när jag kom tillbaka efter min morgonpromenad gick jag vägen bakom huset, och tittade på staketet. Eller, på buskarna. Jag/vi har ju nämligen höga syrener på utsidan av staketet, och när jag gick där på baksidan av min lägenhet kunde jag konstatera att det ser jättefint ut. Om man inte anstränger sig det minsta för att faktiskt titta på STAKETET, och inte buskarna.

Medan jag väntade på att datorn skulle starta tog jag nya bilder på staketet och sökte upp vem jag skulle maila. Chefen för fastighetsservice fick ta den lilla bajshögen.

Eftersom jag väl känner till vikten av att åtminstone utåt sett vara vänlig men bestämd var jag oerhört noga med formuleringen nu på eftermiddagen när jag äntligen kom in i datorn. Jag förklarade hela händelseförloppet som sträcker sig över ett år, och bifogade bilder på det felfria staketet. Jag avslutade med att förklara det orimliga i att jag själva ska ersätta detta staket, det bör ligga i Öbos intresse att området är välvårdat, och att det måste bero på ett märkligt missförstånd, med vänliga hälsningar etc…

Det tog ungefär en kvart, så fick jag svar.

Sådär. Det ska nog bli ordning på detta torp också. Han verkar hemskt resonlig, och om jag tolkar dessa få rader korrekt ser han också vissa pyttesmå defekter på staketet-även om det inte uttalas direkt…

SKULLE han vart det leder visa sig vara oresonlig så kom jag medan jag mailade på att jag betalar medlemsavgift varje månad till hyresgästföreningen. Så jäkla bra grej att komma på just då.

Men som sagt, killen jag mailat nu under eftermiddagen verkar inte det minsta besvärlig, så det här ska nog ordna upp sig. Möjligen på bekostnad av en sur bovärd, men att hon inte gör sitt jobb ordentligt är inte mitt problem. Jag får kanske bara gå ut och städa lite på uteplatsen, så jag har mitt på det torra när hon blir sur…

Låter er återigen njuta av bild på felfritt staket, varsågoda!