Etikettarkiv: Skaffa barn

Cykeldag 1-ish

I morse hade jag en blodig flytning, och jag gissar att det innebär att mensen startar senare idag, eller om inte annat under helgen, och så var det med den saken. Försök ett-misslyckat.

Men som sagt, det känns ok även om jag hoppades. Jag har tid. Kommer mensen igång ordentligt kan jag ringa fertilitetsenheten redan idag, och starta nästa försök.

No sign of it yet…

Nu är det förvisso bara Torsdag, och eftersom jag vet att jag har sjukt regelbundna cykler så vet jag att jag inte ens borde vänta ännu, men jag kan ju ändå inte låta bli att notera att jag inte fått mens.

Igår var det dags enligt appen, i morgon är det dags enligt mina egna uträkningar, så det kan mao bli när som helst. Men inget ännu, och jag känner ingenting heller, men det är väl någon form av denial. Vi får väl se hur helgen artar sig.

Are we that lucky?

Nej, troligen inte.

Städerskan på jobbet, en störtskön kvinna med typ hundra barn (eller fyra, either way), berättade att hon blivit konstaterat gravid av barnmorska, men när hon av en eller annan anledning tog ett test hemma efteråt var det negativt, trots att hon var gravid.

Man vill ju gärna tro att mensen är längre bort än fredag, och att testet helt enkelt visar fel, men det är inget jag direkt hoppas på. Lite, men inte särskilt mycket.

Jag får behandla mig själv som hypotetiskt gravid tills jag fått mens och vet helt säkert, sen dricker jag vin och äter ost, och laddar om till nästa försök. Så med lite tur får jag mens senast lördag förmiddag, så jag kan dricka vin på min egen fest på kvällen…

Jag vill ju så gärna att testet ska visa fel, men att mensen skulle komma mer än två dagar efter att appen säger att den ska det håller jag för otroligt, så jag tror inte att det ÄR för tidigt. På’t igen!

 

D-day, som i T-day

Nej. När jag vaknade klockan 04 (vafan. jag skulle ju ha sovmorgon!) var det lika bra att kliva upp och ta det där testet, som var negativt.

Eftersom det var ett tidigt test finns det fortfarande en chans att det visade fel, speciellt eftersom jag inte riktigt vet när min mens egentligen kommer iom att ägglossningen kom senare än den brukar, men jag ställer in mig på att det visade rätt, och så var det med den saken. Nytt försök om lite mer än två veckor. Jag laddar med att ha lite semester innan.

Det som känns mest stressande med ett negativt resultat är faktiskt att jag måste bestämma mig för om jag ska fortsätta med insemination, eller gå över på IVF efter nästa försök. Jag är lite inställd på att fortsätta med insemination, men kommer jag förlåta mig själv om jag inte blir gravid? Det är ändå drygt 30% lägre chans att lyckas/försök.  Men, jag har VERKLIGEN ingen lust att vänta i kö ett halvår på IVF, jag vill fortsätta försöka! Jag har fem försök kvar, det KAN ju gå. Å andra sidan har ett försök precis misslyckats, så…

Ja men ni fattar ju hur det snurrar i huvudet.

Förväntans tider

Om 11 timmar vet vi, eller iaf jag, huruvida jag är gravid eller ej, med skaplig säkerhet. Ni får kanske vänta tills jag äter frukost innan ni får veta *S*

83% säkerhet säger testet, så det är ändå skapligt pålitligt även om det är tidigt. Nu börjar jag känna mig lite nervös… Jag är ju lite lur på att jag faktiskt är gravid, men jag blir samtidigt lite orolig att jag inbillar mig, och inte alls känner min kropp så bra som jag tror. Som sagt, om 11 timmar vet vi. Är jag det inte är det ingen katastrof, då är det strax över 14 dagar till nästa försök. Så även om jag HOPPAS (in absurdum) är det ändå ok om jag inte är gravid.

Jag har precis kommit från Ica Maxi där jag hämtat ut dom sista 30 blöjorna. Dom är helt perfekta, iaf dom jag kollat på, jag orkade inte slita upp varenda en, så nu har jag blöjor så jag klarar även tvillingar, i flera år. Nu är det bara den där bebisen som saknas… Och engångsblöjor för den första månaden.

Är det morgon snart?

Man börjar ju undra…

Om trötthet är ett tidigt tecken på graviditet så undrar jag lite faktiskt…

Jag sover som bekant sjukt dåligt. Om jag i normala fall säger att jag sovit bra innebär det att jag somnat snabbt, och kunnat somna om alla tio ggr jag vaknat. Det är en bra natt. En natt jag överlever.

Senaste veckan har jag sovit som en DÖD. Jag vill inte hoppas för mycket ännu (herregud, kan det bli tisdag snart?) och jag har ju även varit sjuk vilket såklart påverkar, men man undrar ju lite?

Igår eftermiddag somnade jag, och sov i fyra timmar. Vaknade igen 18.30… Eftersom det är lördag gör det inget, för på lördagar får man sova exakt när och hur man vill… Hur skulle man annars överleva resten av veckan? Men, vaknar man 18.30 efter att ha sovit i FYRA TIMMAR är man ändå ganska inställd på att vara uppe en god bit in på nästa dygn…

Men nä. Eller ja, 00,30 gick jag och la mig igen så det är ju ändå hela sex timmar jag varit vaken, men under den tiden hade jag varit helt mosig och gäspat hela tiden… Trodde det skulle bli trixigt att somna, men jag hörde aldrig det tio minuter långa slutet på min podcast, och när jag vaknade igen var klockan HALV ÅTTA??? Fem är min normala vakna-tid, oavsett när jag lägger mig.

Upp- och nervända världen. Antingen är kroppen helt galet sliten efter sjukdomen i veckan, eller så är jag kanske gravid. Jag vill som sagt inte hoppas för mycket, men det i kombination med att jag är ÖVERTYGAD om att brösten är större gör ju ändå att man känner sig lite hoppfull.

Men som sagt, på TISDAG kan jag testa. Jag som sett fram mot Söndag i en vecka…

Social overload…

Det vore ju dumt att sprida ut det lilla umgänge man har, bättre att samla alla under tre dagar =)

I torsdags var det middag med ”tjejerna”, hemskt trevligt och den här gången lyckades jag tom hitta dit. Wow liksom. Igår kom Frodis förbi på kvällen och vi gjorde vårt bästa för att trycka i oss tre kilo kyckling som jag råkat spontanshoppa… Hej jag heter Ebba, och jag bunkrar mat som om kriget vore över oss!

Idag kom T hit och vi åkte till plantagen. Planen var att T skulle köpa ”något” och jag skulle kolla efter zuccini. Vi gick därifrån tomhänta båda två. Vidare till citygross och där köpte jag iaf Tahini och citronsaft, och råkade spontanköpa ett trädgårdsplockepinn. Sådär som man gör. Det kan bli skoj nästa helg när det är trädgårdsbaluns, bara ingen petar ut ett öga… På Rusta lyckades jag iaf hitta en odlingsback till ”något”. Troligen spenat, för jag har insett att jag råkat plantera bort spenatplatsen. Jag kom hem med en plastback, Tahini och citronsaft, och så trädgårdsplockepinnet, så himla sorglig shopping…

T, som inte lever som hon lär, har även hon jobbat sjuk i veckan och var ungefär lika pigg som jag varit, så medan jag fixade lunch fick hon hänga lite i trädgården, och sen blev vi kvar där ett tag och snackade skit. När T dragit vidare gick jag och la mig, tvärslocknade och sov i FYRA TIMMAR… Kanske var en smula trött…

Medan vi satt ute i trädgården och hängde läste jag lite närmare på graviditetstestet jag hade tänkt ta i morgon. På kartongen står det att det kan tas fem dagar innan beräknad mens. Dvs i morgon. Inne i förpackningen står det fyra dagar, och något om ”fem dagar innan är fyra dagar innan, jada jada”, dvs på MÅNDAG. Sen läste jag vidare, och om jag tar testet fyra dagar innan är det 51% chans att det visar rätt. Väntar jag en dag till är det 83% chans. skaplig skillnad, så jag väntar till tisdag, även om det känns som tusen år!

På Tisdag tar vi testet. På Onsdag ska jag få mens enligt appen, och den brukar ju stämma bra. Men nu fick jag ju ägglossning två dagar senare än jag ”brukar”, så jag höftar lite och gissar att mensen kommer på Fredag. No sign of it yet, iaf, men som sagt, Onsdag är ju första dagen jag ens behöver börja vänta.

Jag tänkte häromdagen att om jag är gravid, då är det nu det BÖRJAR! Sen insåg jag att absolut ingenting börjar. Jag är redan klar med allt… Allt som återstår, förutom att köpa ett skötbord, är att sätta sig ner och VÄNTA i nio månader… Och jag som är så bra på att just vänta…

Ju mer jag klämmer på mina bröst…

Och det gör jag HELA tiden för det är fan svårt att låta bli, desto säkrare blir jag på att dom är större. Det är inte så mycket det att dom inte ryms i BH’n, utan mer att dom inte ligger som dom brukar, rör sig som dom brukar. Det är diffust. 

Sen kan ju det bero på lite för mycket chips,  men jag är fasen sugen på att ändå ta det där grav-testet på söndag. 

The graviditetshypokondri is strong in this one…

Pratade med en facebookvän/irl-bekant igår kväll om det här med att försöka bli gravid. Hen har förvisso partner, men dom går igenom samma process med ägglossningstest som ska tas, dagar som ska prickas av, och den evinnerliga väntan. Det är oerhört tröttsamt att det är så många moment inblandade när man har en eller annan svårighet. Min svårighet är ju avsaknad av penis i livet, men oavsett. Tröttsamt. Minsta möjliga marginal, kommer mensen en dag sent eller tidigt blir det kanske inget. Man blir ju knäpp.

Hen och hens partner (Det här är ju inte min historia att berätta, ergo anonymiseringen) ska också testa i helgen, men känner sig inte så optimistiska pga omständigheter. Jag vacklar lite och vet inte om jag vågar testa i helgen, eller om jag ska vänta till typ tisdag…

Jag har inte känt mig så jättehypokondrisk senaste två dagarna, därav att jag inte riktigt tror att jag är gravid. Det enda som jag nästan tror är på riktigt är att det känns som om brösten blivit större. Jag kan inte se någon skillnad, men det känns som om dom har svårt att få plats bra i kläderna senaste dagarna. Å andra sidan, jag har varit rätt duktig på att inbilla mig saker dom senaste fem dagarna =) (Eller vänta nu, det är fredag idag? Då är det väl dag sju idag? Eller räknar jag inseminationsdagen som dag ett? Nä, lördagen måste ju vara dag ett! Så, dag sex idag då.)

Som sagt, jag vet inte om jag vågar testa på söndag. Det är ju verkligen första dagen som det SKA kunna visa ett resultat, OM min tes om att sen ägglossning=sen mens stämmer. Ju längre jag väntar desto troligare att jag får ett korrekt resultat-oavsett vilket det är.

Å andra sidan, visar testet negativt och jag inte får mens så har jag ju ett test till jag ska ta. Det är väl kanske mer att jag inte vill få hoppet krossat =)

Men äh, jag kanske testar på söndag? Som sagt, i värsta fall blir jag ledsen i onödan, och det är ju ingen katastrof, jag har ju fem försök kvar, nästa om ca tre veckor (vilket iofs känns som en EVIGHET)

Nu ska jag strax ta mina bångstyriga bröst och åka och jobba. ÄNTLIGEN en tidig dag!