Etikettarkiv: Matlagning

”Kvällens kärlek”

Första gången vi var hemma hos A på middag hade hon lagat en helt magisk vegetarisk lasagne. Sen dess har jag drömt om denna lasagne, och kan inte riktigt komma över hur god den var! Jag har försökt återskapa den, och kommit en bit på väg, men ack så långt ifrån.

Igår bjöd hon på en favorit i repris, och herregud vad vi åt! Med ”vi” menar jag mig själv och E. Vi liksom slutade inte äta… En portion, och så en till. Sen satt vi liksom och knaprade på den resten av kvällen, sked för sked… ”Jag ska bara ta det här lilla”, åtta gånger. Till sist fick vi ställa bort tallrikarna för att sluta äta, noll självkontroll!

”Jag har ju lagat den för att ni ska äta!” sa A, men vi måste ju inte äta flera kilo var bara för det, haha! Som hungriga gamar.

E beskrev det hela på sin instagram senare som en trevlig middag med mig och A, och ”Kvällens kärlek, Lasagnen”, och jag kan bara instämma. Så sjukt god.

I vanlig ordning väldigt, väldigt trevligt! Jag gillar vårt lilla gäng!

Jag får ny cykel i morgon 

I början av månaden fick vi chansen att ”hyrköpa” nya cyklar via kommunen. Vi får en ny cykel, det dras några hundra från lönen varje månad, allt är toppen. Min cykel är förvisso en trotjänare, och den fungerar fint, men eftersom jag inte bara CYKLAR ca fem mil i veckan på den, utan även FRAKTAR saker med den, kan man väl säga att mitt liv och leverne är lite för slitsamt för den. Den vill ha ett lite lugnare tempo.

Det får den hemma hos Frodis, som får ”låna på obestämd tid”, eftersom jag inte bara vill kassera den, men varken har plats för eller användning av två cyklar. Win win.

Cykeln levereras i morgon, ”mellan åtta och tolv”, och jag måste vara hemma. I och med det tar jag komp i morgon förmiddag, och får sovmorgon. Eftersom cykeln tidigast kommer åtta kan jag sova till SJU (det kommer ju inte hända…), och kan därmed vara vaken som en VUXEN MÄNNISKA ikväll. Rent av till midnatt. Helt crazy. Jag kunde mao sova middag idag med. På en SÖNDAG. Helt galet.

Utöver att sova middag har jag lagat mat. Och diskuterat, föga pedagogiskt, med en (förlåt) idiot.  Men om vi bortser från den diskussionen som inte var det minsta produktiv, så resulterade dagen i hummus, glass, pesto, örtsalt och köttfärssås.

Örtsaltet ligger i ugnen och eftertorkar lite över natten, sen ska det mixas igen. Om någon undrar så önskar jag mig en mixer. En sån där riktig maskin, som liksom är gjord för att MIXA saker… Min lilla blender funkar fint för drinkar, proteinshakes och smothies, men mindre bra för att mixa grönsaker och örter. Den är lite för klen. Det gick med visst besvär, och saltet blir nog gott när det är klart.


Det känns som om jag knappt har suttit ner på hela dagen, vilket förmodligen är sant. Dagen har bara swoshat förbi i en rasande fart. Jag har fortfarande saker kvar på min to do för den här veckan, men det är inget jag inte kan skjuta på till i morgon. Jag måste verkligen bli bättre på att praktisera dagtäta rum igen inför hösten, men hälften av grejerna som är kvar på listan är jobbgrejer, och det kan jag göra medan jag väntar på cykeln i morgon. Resten, att uppdatera bokbloggen, är väl inte direkt akut men definitivt något som gnager på samvetet.

Räddningsinsats och husmorspsykos

Jag tog en tupplur igår och när jag vaknade och sneglade ut genom sovrumsfönstret tyckte jag att växthuset betedde sig märkligt. Det visade sig att det blåst ner medan jag sov… Eller inte så mycket NER som ISÄR. Hyllorna hade rasat, och med dom nästan alla mina späda små växter.

Några har klarat sig ok. Sockerärtorna är mestadels hela, och hyllan längst ner till höger med sallat, spenat och sockerärtor har överlevt, men alla mina sent sådda tomater, och P’s cocktailtomater, dog döden direkt.

Jag gjorde en liten räddningsaktion och planterade ut det som kanske går att rädda. Sockerärtorna hade jag velat ha lite större innan jag planterade dom, men det får duga. Dom kan nog klara sig rätt bra. Spenaten är MYCKET tveksam, men jag planterade ut den ändå. Kanske att ett blad eller två klarar sig… Jag har ju en laddning spenat till som överlevde, men jag vill att den blir mycket större och mindre ömtålig innan jag planterar ut den.

Och så fick alla humlor och bin en vattenskål. Ska dom jobba och slita med att pollinera mina jordgubbar kan dom få lite vatten som tack.

Och till sist plockade jag lite rabarber. Dom som var stora var så himla stora så dom här små krakarna fick inget ljus. Problemet är ju lite vad jag ska göra med rabarbern… Jag gillar att ha rabarber, men äter inget av det man kan GÖRA med rabarber.

Nu hittade jag ett recept på rabarbersylt som jag testar. Jag äter inte sylt, så jag kommer troligen ge bort den. Jag köpte hem en flaska hallonsylt för länge sedan, för att E skulle ha sylt när hon var här och käkade pannkakor. Nu borde den väl kastas, eftersom E med största sannolikhet aldrig mer kommer komma hit, om jag inte plötsligt blir kompis med mamman. (Om jag bara visste hur skulle jag inte tveka en sekund, gud vad jag saknar den där lilla sexåriga donnan!)

Det här är lite kärnan i min husmorspsykos. Jag gillar att GÖRA saker, men jag vet antingen inte vad jag ska göra med allt, eller så äter jag det inte. Sylt, saft etc med jättemycket socker äter jag inte, och alla grejer jag picklar vet jag inte riktigt vad jag ska göra med. Jag kan ju inte äta ALLT själv. Men det är kul att göra.

Myntaglassen blev poppis i lördags, det var kul! Nu har jag ändå jättemycket mynta kvar och skulle kunna göra glass åt hela Örebro. Kan man koka sylt på mynta tro?

Så!

Nu kan lilla hunden vakta maten medan jag åker och köper det sista till köksprojektet. Helt perfekt arbetsfördelning.

En (av alla) sak jag gillar med gjutjärnsgrytan är att den är så tålig, man kan vara lite brutal (tills den ska rengöras, då måste den behandlas som en liten skör vårlök…). Man bara ställer ner rivjärnet och river direkt i grytan. Brutalt.

Jag är så himla förtjust i min lilla löklåda. Jag bara myser varje gång jag ser den. Jag har rannsakat mig själv och tror att det handlar om att jag tycker om att ha massa råvaror hemma, framför allt grönsaker. Just lök är ju så tålig att man kan ha det hemma mer eller mindre hela tiden-även om man bara lagar mat på helgen. Det är nog lite samma symptom som att jag picklar saker fast jag inte vet vad jag ska ha dom till…

Full frys-och inte buskisen

Jag lyckades glömma lappen hemma, givetvis för det gör man ju alltid, men trots det lyckades jag få med mig allt jag behöver hem. (Superintressant, jag vet)

Jag tycks ha hittat ett favorit-långkoks-köttfärssås-recept nu, och eftersom jag ”alltid” lagar samma sak har jag ju allt hemma, utom grönsaker. Effektivt, då kostar det inte så mycket att nöjeslaga mat… Hela frysen är full med kött/köttfärs eftersom jag alltid ser till att köpa hem när det är billigt, det blir så mycket enklare att spontanlaga mat då, en vecka före lön.

Jag tror jag har 3-4 kilo köttfärs i frysen, blandat nöt/fläsk/blandfärs, och nu köpte jag ett kilo till eftersom det som av en händelse råkade vara så att den var på halva priset. Jag minns inte ens när jag köpte köttfärs till mer än halva priset senast, jag köper alltid billigt… Det är fördelen med att bo i ett område där jag gissar att man föredrar halalslaktat och i brist på det äter vegetariskt, det säljs ofta kött med kort datum. Slänger man in det frysen är det ju noll problem med den saken. Dessutom har vi en butik nära jobbat som också ofta har stora partier kött/köttfärs på halva priset, av samma anledning gissar jag, så jag brukar raida butiken och fylla frysen 😉

Lagar man mat och ger bort den sen är det kanske inte så dumt att vara snål ibland. Plus, bra för minskat matsvinn!

Effektivitet och skinkstek.

Jag lyckades hitta lite motivation igår och tog tag i en massa surdegar… Uppdatera min kalender så jag vet var jag ska vara och när, skicka kallelse till mötet jag håller i nästa vecka, läsa på så att jag har en RIMLIG chans att försöka övertyga motsträviga kollegor att vi ska jobba med digitalisering (Eller asså, det får ju min chef göra, det är ju inte valfritt vilka arbetsuppgifter som ska utföras…), rensa min mapp i väskan så den inte väger 7 kilo, ringa veterinären och kolla vad dom tar för att ta bort tandsten (3000kr. Sorry hunden, du får hellre TAPPA dom TVÅ tänder som är drabbade.) och sist men inte minst ringa mitt försäkringsbolag och kolla om min trasiga skärm täcks av försäkringen. Det gör den. Nu känns luften lite lättare att andas, när jag har tagit tag i saker…

Jag skickade även iväg ett meddelande till Frodis och meddelade att det serverades skinkstek på krönikegatan. Det är, som sagt, roligare att laga maten än att äta den. Eller nä, det är roligare än att försöka hitta plats för det som blir över! Hade jag inte gillat att äta hade jag nog varit mindre rultig…

Either way. Frodis och Driva kom på besök. Vi åt skinkstek, bestämde att vi ska till Marieberg på lördag, och skrattade åt gamla semesterminnen. Jag känner att en charter är exakt vad jag skulle behöva! Jag vet inte riktigt om Frodis har någon semester kvar efter sin världsturné och sommarsemester, men det hade varit riktigt roligt att åka någonstans och bara VARA!

Skickade med Frodis både skinkstek, två olika sorters köttfärssås och chili con carne, så nu har jag inte så många matlådor kvar i frysen. Får göra ett långkok i helgen 😉

Eftersom jag fick en massa steklök över och inte riktigt ser att jag kommer använda dom inom överskådlig tid picklade jag hela rasket. Vet i vanlig ordning inte vad jag ska göra med allt det picklade, men…



Det måste få ett slut…

När man lagar mat för att man inte har något bättre för sig underlättar det om man har en stor familj som kan äta upp maten. Det har inte jag. Jag har en extremt full frys…

Igår kväll/natt långkokade jag köttfärssås. Receptet sa fem portioner, det blev elva… Jag kanske får skicka med Frodis eller T  lite matlådor hem nästa gång vi ses, men jag misstänker att maten är lite för starkt kryddad för deras ömtåliga palett. Jag gillar stark mat…

Idag ska det strax lagas lite mer mat. A kommer hit med sitt barn för att käka lunch. A är vegetarian, så jag har ingen som helst möjlighet att bli av med lite köttfärssås, trots att även hon gillar stark mat!

A är även hon ensam i sitt föräldraskap, även om hon har en familj att luta sig mot. När vi har setts har hon sagt rakt ut antytt att jag HEMSKT gärna får umgås med hennes barn, och ”jag behöver inte ens vara med!”. Hehe. Problemet är ju att hennes barn inte känner mig, precis som det skulle varit med mitt hypotetiska barn och F, så vi får helt enkelt styra upp den saken. Idag lunchar vi och lär känna ett barn.

Är det någon gång jag hatar att laga mat…

Så är det ju när man kommer hem och är DÖHUNGRIG, och måste laga maten innan man får äta…

Jag har varit sjukt sugen på stekt vitkål (Muurikka-sjukan) så idag testade jag det här receptet, fast jag tog mer morötter pga måste göra slut på dom, och blomkål av samma orsak, och så lök för lök måste man ha. Jag använde kalkonfärs eftersom det (är gott och nyttigt) var sjukt billigt. 20:- för 400 gram, jag borde köpt allt.

Nudlarna var helt ärligt överflödiga, jag kunde ätit bara wooken. Sjukt gott.