Etikettarkiv: Geocaching

En geodag.

Helt slut i rutan, men kul var det!

Frodis nappade, och kunde tänka sig att offra sig för att hålla mig sällskap när jag gick den där geotrailen som jag hittat. Den ligger inte så långt härifrån och det är 26 cacher längs sträckan, vilket ger uppskattningsvis 5 km enkel väg, och sen ska man ju hem igen. Plättlätt!

Nu har ju jag tack och lov lite rutin,och vet att en geocachingmil ingalunda är en vanlig mil, så jag hade packat ordentligt med matsäck så att vi inte skulle ha ihjäl varandra längs vägen. Frodis tog med hunden, jag lämnade mina hemma (Because rutin!) och så satte vi oss i lilla Moo-opeln och brummade iväg. Det var Frodis jobb att se till att vi kom fram till något ställe där vi kunde parkera bilen eftersom jag inte hittar i stan, men hon visste typ åt vilket HÅLL vi skulle, så jag knappade in närmsta gata i telefonen och så körde vi på GPS. Det gick sådär.

Men såna små petitesser att inte vägen är farbar hindrar inte oss,utan vi hittade ett alternativ, kom fram till en parkering (eller ja typ en…åker. 20 meter från parkeringen) och så satte vi igång. Första hittade Frodis lätt, medan jag kollade på fel sida stolpen…

Sen började det knasa till sig. Redan nr 2 var stört omöjlig att hitta,men pigga och glada tänkte vi att vi kollar igen på vägen hem! Sen visade GPS att vi skulle tvärs över en åker, men vi tänkte förnumstigt att vi kan ju inte klafsa över där, och stigen går ju här, den går säkert dit bort! Så vi gick runt. Utan att reflektera över att det fanns en bilväg över åkern på andra sidan huset. Men vadå tänkte vi, lite extra motion skadar inte! Så här i efterhand skulle man ju kunna tänka att nr 2 låg på andra sidan huset. Vid vägen. Där leden började. Den där leden missade vi liksom helt…

3-6 hittades utan större komplikationer och nu började det kännas bättre. Glada i hågen skuttade vi trallandes vidare mot nästa, hoppade glatt ner i ett krondike och följde det i 300 meter, och sen trampade vi oss genom vegetationen en bit innan vi hittade nr 7. På stigen vi borde ha följt. Jaja, lite svettigt blev det förstås, men skam den som ger sig sa vi, och trampade vidare mot nr 8. Som vi aldrig hittade. Här gick vi något så grönjävligt vilse att jag aldrig trodde vi skulle komma hem igen, och när vi vimsat  runt i en EVIGHET frågade Frodis lite stillsamt om vi månne kunde hoppa över åttan innan vi dog på kuppen? Jag kollade var nr 9 var, och det visade sig att vi typ gått förbi den minst 3ggr, så vi loggade den snabbt och så var vi på banan igen. Eller på leden. För nu hade Frodis kopplat att det var en led vi skulle följa. Jag var helt lost och la mitt liv i Frodis händer, beredd att ge upp hela projektet. (Ja, jag är SÅ mycket asfaltsblomma!) När vi väl fattat att det liksom fanns färdiga markeringar att följa gick det raskt bättre.

10-12 loggades snabbt och lätt, och på nr 13 träffade vi en familj som satt och grillade och vänligt visade oss var cachen var, medan barnen i familjen hurtigt förklarade att ”det är lätt! Det är bara att följa leden!” Tack för tipset, vi ska testa det…

Sen gick det i en rasande fart! 14-26 loggades snabbt och lätt, och vid ett tillfälle fick vi hjälp av en vänlig markägare som var ute och förberedde för älgjakten som startar i morgon. Vilket han oroligt upplyste oss om, så vi inte skulle vimsa runt i skogarna då… Vi tackade för tipset men sa att vi hoppades vara färdiga innan dess, och traskade vidare.

Jag hade tipsat Frodis om att ta vattentäta skodon, men det hjälper visst inte om man trampar ner sig över vristen… Nr 26 fick jag leta rätt på själv, hon satte sig ner och väntade på lunch! Jag var lika glad som stubben över att finna den…

Sen blev det utfodring i en raststuga. Det ska finnas en cache där med, men det är flera som loggat att dom inte kunnat hitta den, så jag brydde mig inte om att leta mer än att jag glodde lite på en fågelholk.

Vid lunchstoppet hade vi varit ute i 4 timmar, och även fast jag visste att det skulle gå snabbare tillbaka när vi inte skulle LETA var 200e meter kändes det jävligt drygt att gå tillbaka… Men, alternativet var att sova över i raststugan, så vi knatade iväg igen. Det tog en dryg timme att gå vägen hem igen, och så häääär glada var vi när vi kom fram till bilen igen!

Nu kommer jag sitta stilla resten av kvällen. Mest för att jag har blåsor i storlek med finlands bnp på fötterna. Det var ett tag sedan jag använde mina ”brukskängor” och att traska runt i dom i fem timmar var kanske att ta i då… Men jag var helt torr om fötterna när jag kom hem!

Spontancaching

Skulle gå en promenad med djuren och fick infallet att öppna geocachingappen. Det visade sig att jag praktiskt taget stod på en cache, och då måste jag ju leta rätt på den trots att jag inte hade några grejer med mig!

IMG_6968 IMG_6969

Gick vidare och kom rätt nära en till cache, så jag gick en sväng in i spenaten och loggade den också.

IMG_6971 IMG_6972 IMG_6973 IMG_6974

Det är inte så smidigt att cacha med hund, speciellt inte med dvärghundar eftersom cacherna tenderar att ligga i mer eller mindre oländig terräng. När jag letade efter den andra fick dom sitta fast i en stubbe, hellre än att försöka ta sig fram i terrängen fram och tillbaka. Jag tror inte DOM störs av det, men jag blir tokirriterad när kopplen fastnar överallt. Lite skillnad om man kan ha dom lösa, men skogen här är naturreservat. (Och kryllar av katter)

Kollade när jag kom hem och det finns ett gäng cacher i skogen. Får ta fler svängar framöver. I ”närheten” finns en slinga med 28 cacher, den vore skoj att ta någon helg! Ska se om jag kan få sällskap dock, annars blir det inte alls lika skoj.

Nu kan man väl säga att hundarna är nöjda och belåtna…

IMG_6976