Pris ske bärdonen!

Knorran, det är hennes nya namn, är inne i en intensiv utvecklingsfas. Hon har vuxit 1,5 cm på en vecka (53 cm lång nu), och väger nu över fyra kilo. Och, som sig bör när man är i en intensiv utvecklingsfas så blir man en smula krävande. Eller nå, ”krävande”, hon är fortfarande ett mycket lättsamt barn, bara lite MER krävande…

Borta är den ljuvliga fyratimmarstuppluren hon brukade ta på förmiddagen. Borta är rutinen att vakna en till två gånger på natten, äta en kvart och somna om… Istället sover hon korta stunder på förmiddagen. Inte länge nog för att man ska hinna få något gjort, utan bara precis lagom för att klara sig. På nätterna vaknar hon ungefär en gång i timmen och äter. Enda skälet till att jag inte lagt ut henne till vargarna, utöver att hon är söt, är att hon somnar runt kl 20 och sover till ca 23 (när jag går och lägger mig) utan avbrott, så att jag får lite tid för mig själv.

På eftermiddagarna/kvällarna när hon är jättetrött duger INGENTING. Hon vill och behöver sova, men kan omöjligt komma till ro, och det håller i sig från ca lunch tills hon somnar för natten. Här säger jag bara PRIS SKE BÄRDONEN! Sätter jag henne i sele eller bärsjal så somnar hon inom en minut, och jag är fri att röra mig… Även om hon inte skulle somna så är hon helt nöjd med att bara åka med och vara nära. Alternativet skulle vara att sitta fast i soffan under en ilsken bebis som inte kommer till ro…

Men hon älskar att åka i sjal eller sele, tack och lov!! Stackars alla föräldrar som fått barn som HATAR det… Signe hade iofs inte mycket val, hon var bara 12 timmar när jag sjalade henne och förklarade att det är så vi jobbar, men hon har aldrig opponerat sig mot det. Än så länge sitter hon bättre i sjalen, selen är lite stor fortfarande, men båda funkar. Hon åker med som en nöjd liten känguruunge, och jag kan röra mig fritt.

”Men varför går du inte och lägger dig när hon somnar för kvällen, så du får sova mer??” frågade en kompis idag. Tja. Jag är helt enkelt van att klara mig på dåligt med sömn. Visst gnäller jag, men det är ändå ok. Däremot skulle jag bli en riktigt dålig mamma (människa) om jag inte fick dom här timmarna på kvällen till att göra vad JAG vill, och veta att hon kommer sova utan att vakna på flera timmar. Egentid är helt enkelt mer värt än sömn för mig.