Anar ulvar i mossen…

Två senaste veckorna har varit sjukt tunga, jag har varit så TRÖTT! Sure, jag är gravid, men orimligt trött. ”Det är nooooormaaaaaaalt” säger alla som ”vet”, men nej, jag hävdar att det inte är det! Man ska inte sova gott en hel natt, och ändå vara så trött att man vill gråta när det är dags att kliva upp… Speciellt inte i andra trimestern, när man ska känna sig PIGGARE än i början.

Ikväll var jag hos Frodis för mellofinal, den behöver vi inte säga så mycket mer om tycker jag… För att orka det sov jag middag i flera timmar på eftermiddagen. Ändå satt jag och gäspade halvvägs genom programmet…

Trött, frusen och snorig. Det skulle inte förvåna mig om jag blir sjuk faktiskt. Det är väl min tur nu. ALLA kollegor har varit hemma senaste veckorna, men jag har tuffat på. I normala fall hade jag köpt Ipren och Otrivin Comp och fortsatt tuffa på, men den här lilla parasiten jag bär på mår visst inte så bra av Ipren, så nu för tiden får jag vackert stanna hemma och vila, om det skulle bli så.

Det är väl så det ska vara antar jag, och from Måndag är vi FYRA ordinarie personal på min avdelning ist för tre. Det är min ersättare som börjar redan nu av olika anledningar, och även om hon är ny hos oss så har hon sisådär 30 års erfarenhet av yrket, så jag hoppas det blir bra ändå. Jag hoppas VERKLIGEN att det blir bra. Jag har lite ångest över att lämna min kollega ”i sticket” när jag föder barn. Vi har tuffat på tillsammans i tre år nu, medan andra kollegor kommit och gått i en strid ström. Jag hoppas hon får bra stöd när jag går hem.

Men nu ska jag SOVA! Igen… Så att jag eventuellt INTE blir sjuk.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.