BIM…

Beräknad icke-mens. Ett uttryck jag retar mig lite på. Men skit i det, Freja ställde en fråga i en kommentar som jag tänkte att jag kan skriva ett kort inlägg om.

Beräknad icke-mens. Eller som jag skulle kalla det: beräknad mens… Det är ju lite oklart, eftersom jag hade så tidig ägglossning. Enligt min app är beräknad mens på Torsdag nästa vecka, men på Tisdag är det dag 26 i min cykel-som är 26 dagar lång i genomsnitt.

Även testet jag fick med från kliniken ska tas på Tisdag, femton dagar efter insemination, så omkring då kommer vi väl veta antar jag… Jag gjorde faktiskt ett test i morse, väl medveten om att det var alldeles för tidigt för att visa positivt, vilket det såklart inte gjorde heller. Men ändå. Jag har ju börjat hoppas igen.

Vore det inte för tre misslyckade försök skulle jag nog hoppas mer. Brösten, eller snarare bröstvårtorna, gör fortfarande ont, och jag inbillar mig att brösten känns både större och fastare. Men som sagt, man känner ju efter lite för mycket… Jag minns ju att jag var så säker efter första försöket, just eftersom brösten kändes exakt likadana då som dom gör nu. Stora, fasta och ömma. Och som sagt-då var jag ju inte gravid. Den här bröstgrejen kan ju vara något min kropp ägnar sig åt var femte månad eller så…

Å andra sidan har jag funderat lite på det här sen den här bröstgrejen återinträdde i mitt liv. Jag kanske VAR gravid första gången, men att graviditeten avbröts innan den riktigt hann bli något, och att det jag upplevde som helt vanlig mens kanske var ett pyttelitet, tidigt missfall. Kanske? Jag vet inte om det funkar så, men det skulle ju i så fall kunna förklara bröstgrejen. Ni ser ju, det här hoppet gör att jag greppar efter minsta lilla halmstrå…

Just nu är det ju fortfarande några dagar kvar, men min kropp visar inga tecken på att vilja mensa. Inga blodiga flytningar, ingen mensvärk etc. Jag brukar ju kunna få sånt några dagar innan, men Tisdag är ju fortfarande ganska många dagar bort. Och det är ju egentligen inget som säger att mensen kommer på just Tisdag (fast den är ju rätt sällan sen…), så vi får se.

Men jag skulle ju ljuga om jag sa att jag inte hoppades ruskigt mycket nu.

En reaktion på “BIM…

  1. Freja

    Håller alla tummar jag kan. Började fundera i samma bana som dig igår, just att det faktiskt var något på g förra gången men att något ”gick snett”. Hade ett par såna fall själv mellan de ”riktiga” missfallet och sen när det väl gick vägen. Och hoppet är svårt att döda när man känner att kroppen är annorlunda.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *