Beslutsfattande suger

En sak med semester är att man har mycket tid med sina egna tankar. Än så länge är dom tack och lov ockuperade av den här inseminationsgrejen, men jag vet ju var dom brukar landa till sist…

När jag ringde fertilitetsenheten i morse så skummade barnmorskan min journal lite snabbt och frågade samtidigt om jag ville fortsätta med insemination. Det vill jag ju, eftersom jag har ett försök kvar innan jag måste bestämma mig, men hon frågade snabbare än hon läste, typ.

Men man börjar ju fundera över hur man ska göra sen? Fortsätta med insemination eller gå över till IVF?

Det tar emot att byta till IVF. Dels på grund av väntetiden, men även för att det är så mycket större process… Ta hormoner, stoppa min egen, väl fungerande cykel för att sedan starta upp en ny, medicinskt kontrollerad cykel, plocka ut ägg, befrukta dom, och stoppa tillbaka dom. Det känns som ett angrepp mot kroppen nästan, när den nu fungerar så oerhört väl som den ändå gör.

Men, om jag nu fortsätter med insemination och inte blir gravid på något av dom fem återstående försöken, kommer jag förlåta mig själv? Det finns förvisso inga garantier för att jag ska bli gravid med IVF heller, men chansen är ca 30% större. Jag lutar åt att fortsätta med insemination, men tankarna snurrar ju. Kan inte beslutet bara fattas ÅT MIG? Att behöva stå till svars för det här själv-inför mig själv-är inte ett dugg kul.

Fortsätta med insemination och spara pengar till ett privatfinansierat försök sen? Problemet med det är inte så mycket pengarna, som det faktum att fertilitetsenheten här i stan inte tar emot privatbetalande patienter pga spermabrist. Iaf inte sist jag kollade, det kan ju som bekant ändras snabbt hos dom. Men, tar inte dom emot mig måste jag börja om på en privat klinik. T ex i Linköping eller Stockholm om man ska tänka vad som ligger närmast. Då blir det en massa meck med resor hit och dit dessutom.

Jag kanske bara ska ta dom här sista fem försöken (eller hur jag nu gör) och ta det därifrån. Jag KAN ju bli gravid redan om två veckor… Men jag funkar ju lite så att jag vill lösa problem innan dom uppstår. Ha en plan A, B och C innan allt skiter sig…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.