Nu ska vi springa oss genom Eskilstuna också

För någon månad sedan var vi (VI innebär oftast jag och Frodis) i Eskilstuna och åt oss genom stan när det var matmarknad. Nu, dvs om ca tre veckor, ska vi tillbaka och springa oss genom Eskilstuna. Mat och motion, det är så det fungerar i Eskilstuna!

Loppet heter Eskilstuna by night och man kan välja 5 eller 10km. Vi hade nog som ambition att springa 10 km, men eftersom vi varit så otroligt sjuka hela våren fick vi erkänna oss besegrade och ta 5 km. Vi får medalj oavsett, så det blir nog bra ändå! (Det är bara medaljer och pokaler som räknas, det vet ju alla)

Loppet går en Fredag kl 22, så jag hinner hem och sova lite vilket känns bra med tanke på att min dygnsrytm just nu påminner om en mycket trött pensionär…  Upp mellan 04 och 05, och i säng strax efter bolibompa känns det som. Kl 21 räknar vi med att vara i Eskilstuna för att hämta nummerlapp och sånt. Fasen ta den som andas en enda bacill på mig nu!

Milen siktar vi på att ta några veckor senare, under Torshällamilen. (Bara om du säger TÅRSHÄLLA sa Frodis…) Jag vet inte om det är realistiskt, men vi försöker! Frodis vet inte om det ännu men på Onsdag (eller när det nu var vi skulle springa andra passet för veckan) börjar träningen med en ny runda. Vi kommer näppeligen slå några hastighetsrekord, men vi siktar på att iaf kunna förflytta oss 10 km ”springande” innan starten för loppet går!

I ärlighetens namn är vi faktiskt duktiga. Jag har ju sprungit förr, så även om det är flera år sedan jag var riktigt aktiv och i bra löpform så vet jag ju att min kropp KAN! Fet, flubbig och omusklad, men den KAN! Frodis har knappt sprungit alls, speciellt inte särskilt strukturerat med någon form av plan eller träningsupplägg, så hon är ju OTROLIGT duktig! Vi är ett så bra team, hon och jag. Jag kan allt, i teorin. Jag kan upplägg, teorier, kompletterande övningar, styrka för löpare. Jag kan ALLT i teorin. Men för att omsätta det i praktik krävs det att man faktiskt tar sig ut genom dörren, och där är Frodis oslagbar! Jag blänger på vädret och undrar om vi VERKLIGEN ska ut när det faller tre droppar regn, och hon levererar ett rungande JA det ska vi! I gengäld underkastar hon sig fullständigt mitt träningsprogram utan att gnälla. Jaja, hon kanske vill örfila mig just när vi genomför det eftersom hon är så trött att hon vill  kräkas, men har inga som helst åsikter varken före eller efter.

Och vi gör framsteg! Så sent som förra veckan gjorde vi high five när vi hade sprungit 1.6km i sträck, och i tisdags sprang vi 4 km i sträck. Vi har mao ökat nästan 2,5 km på mindre än en vecka. Som belöning för det gjorde vi ett ”lätt” pass i torsdags, och tog sedan långvila. Tur det, för vi kan inte gå nu… Jag gjorde ett benpass på gymet (Och visade mig naken för en manlig anställd, men let’s not go there…) i onsdags, och vårt ”lätta pass” i torsdags var löpstyrka samt snabba intervaller. Dvs, spring så snabbt du kan i 1 minut. Det låter inte mycket, men det ger resultat! Jag kallar det för ett lätt pass eftersom vi fick promenera mellan intervallerna, men det var ju inte som om vi kom hem fräscha som nyponrosor direkt…

Vi är fasen inte snabba, men vi är på jäkla god väg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.