Let it go already…

Nej, jag kunde inte sluta tänka medan jag cyklade till jobbet, jeezus, take a break huvudet!

Det här med att vara olika, och ändå försöka ha en fungerande relation oavsett vilken sort det handlar om… Det är en sak att se att man är olika, och i viss mån förstå det. Det är en helt annan sak att agera på det… Om en person behöver space och att den andre sätter sig ner och bara chillar lite, och litar på att allt är bra, verkligen, och den andre behöver bekräftelse i form av ett agerande som VISAR att allt är bra, verkligen, då blir det trixigt…

Det kan inte handla om att den som behöver bekräftelse alltid ska få det för att kunna chilla, och personen som behöver att man litar på hen kan inte bara deklarera att nu MÅSTE du lita på mig, för jag säger det… Någonstans måste man mötas halvvägs, för att börja närma sig en fungerande kompromiss.

Som en person som inte litar ett dugg på vad gemene man säger, utan tolkar agerande istället, blir små saker väldigt stora och viktiga. När jag ber om mindre utrymme och får det, så säger det mig något väldigt viktigt. När jag säger att jag HATAR tumme upp, och får en smiley istället, säger det mig något extremt viktigt. Att sen inte en smiley är ett dugg bättre är inte relevant, för jag förklarade inte VARFÖR jag hatar tumme upp. Agerandet, utan bakomliggande förklaring, säger mig att den jag pratar med hör vad jag säger, och är intresserad av att vi ska ha en fungerande relation. Sen är jag helt medveten om att jag lägger betydligt större vikt och mening i den enda grejen än vad hen gör, men för MIG är det viktigt. Vi möts halvvägs, för att försöka förstå varandra och skapa en kontext som fungerar för oss båda, där alla mår bra i relationen.

Det faktum att personen anstränger sig för att vi ska fungera tillsammans ger mig trygghet att, som hen behöver, luta mig tillbaka och andas. Tillit, if you will. I viss mån iaf, det är ju inte som om jag plötsligt blivit en stabil person. Det är en början på en process.

Så, NU tror jag att jag har landat där den här tanken var menad att landa, och rett ut vad jag egentligen funderade på.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.