Torsdag hela veckan-som ett skämt!

Medan jag skrev det senaste inlägget hade kollegan ringt mig, men jag hade telefonen i sovrummet på ljudlös så det märkte aldrig jag! 40 minuter senare såg jag det och ringde upp, och då fick jag kasta mig på cykeln och skynda mig till jobbet, för vikarien var sjuk så kära kollegan hade varit ensam i nästan två timmar. Utan röst och allt, kraken! 

När jag ramlade in på jobbet, helt svettig och slut efter att ha cyklat så snabbt en frusen cykel tillät så visade det sig att vår kock(!!) hade gått in och hjälpt henne tills jag skulle hinna dit. Vilken klippa! Och när jag hade klätt av mig kom han med en kopp kaffe till mig också (fortfarande inte fått min nya kaffebryggare!!), vilken hjälte! Det är tur vi har ’en, som Astrid Lindgren sa. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.