And then she was Done.

Eftersom jag idag egentligen skulle ha tränat fem dagar i rad (nu blev det ju inte så) och Frodis skulle ha gjort något tufft pass på Friskis igår (nu blev det ju inte så) så hade vi redan innan bestämt att ta det lite lugnt ikväll. Som envåldshärskare över löprundorna bestämde jag att vi tar ett varv i skogen springande, och sedan går vi ett varv efter det så har vi ändå varit ute och gjort NÅGOT. 

När vi kom hem hade vi avverkat 7km, varav 2.5 springandes. Vi sprang bitvis ganska snabbt för att vara oss, men eftersom vi visste att vi bara skulle springa 2.5 kändes det inte så jobbigt. Skönt! Framför allt var det skönt att bara gå, att ta en promenad på kvällen är fasen underskattat! Jag går ju ofta med hundarna, men mänskligt sällskap är fasen trevligt.

Nu är jag så trött… Jag tror på riktigt att jag måste gå och lägga mig. Var iofs uppe rätt sent igår och (drack vin) pratade med W, men jag klev å andra sidan inte upp förrän 6.30 i morse så jag borde inte vara så sliten. Skulle tro att jag håller på att bli sjuk igen, Surprise Surprise… Men när ungarna kräks och snorar på jobbet så är det ju bara att bita ihop och sprita hela sig själv.

När jag skrev nu att jag pratade med W kändes det som om jag inte gör annat. Både pratar med honom och skriver om att jag gjort det. Det är iofs sant, men när jag tänkte säga att han är den enda jag pratar med insåg jag att det inte är riktigt sant, det bara känns så eftersom vi nyss börjat prata på riktigt. P tex, har jag nu pratat med 211 dagar i rad. (Trots att han är bitter på mig ☺️) Eller snarar, för 211 dagar sen började snapchat räkna. Vi hade pratat varje dag även före det.

Skitsamma, jag är så trött att jag bara jiddrar. Jag tar en bok och går och lägger mig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.