Men det var väl faan då…

…att det ska vara så komplicerat att gå ner i vikt!

Det här viktväktandet började rätt bra, jag gick ner fyra kilo ganska raskt. Sen stod det stilla länge, innan jag gick ner typ 200 gram, och så stod det stilla igen i minst en månad, och sen gick jag ner nästan ett kilo.

Nu menar vågen att jag gått UPP tre kilo igen, men det tror jag inte på. Jag tror det är mycket vätska. Jag tror ju att det kommer lossna förr eller senare, kroppen behöver väl anpassa sig, men det får gärna raska på lite för det börjar bli rätt knäckande att inte se resultat på vågen! Jag undviker att väga mig just eftersom vågen inte visar minus, fast jag känner att kläderna sitter lösare så något händer ju.

RIMLIGEN ska jag ju gå ner eftersom jag äter ungefär hälften av vad jag brukade när det gäller typ pasta, ris och potatis etc. Jag fuskar extremt sällan med maten, så även om jag ibland trillar dit på det jävla godiset så borde totalen ge minus, så att säga.

Kom igen, kroppen! Work with me!

A-barnet på BVC

Extrabesök på BVC idag eftersom hon inte hade gått upp i vikt förra gången. Hon är ju knappt stilla när hon sover, så jag var inte så orolig, men det är ju ändå skönt att kolla.

Vi gick dit lite tidigare än vi behövde, för den lilla personen höll på att somna (besöket var mitt i förmiddagstuppluren), och då mötte vi vår BVC-sköterska i väntrummet när hon gick på kaffepaus och hon fick se när Signe stod upp och grejade. Det är mest det hon gör nu för tiden. STÅR. =)

När vi sen kom in på vår tid så plockade BVC-sköterskan fram lite klossar och lekte lite med Signe, och det visade sig sen att hon blivit inspirerad av att Signe stod och ”möbelsurfar” (går runt möblerna) och checkat av det hon ”ska” kunna när hon är tio månader, trots att hon precis blivit nio. Högsta betyg på allt 😉

I och med det behöver vi inte komma tillbaka förrn hon är ETT ÅR! :O

Signe utvecklas i en rasande fart, hon ligger lite före normen när det gäller färdigheter, och hon följer sina kurvor som hon ska. Ligger i överkant på längd, precis mitt i på vikt och huvudet växer som det ska. Inga konstigheter! Duktig bebis!

Hon har också (äntligen!) fått sina första två tänder. Dom har bråkat lite ett tag så hon har sovit piss (tell me something new…) och inte ätit något annat än fruset bröd och välling. Nyttigt. Men nu har dom kommit genom tandköttet, och genast blev allt bättre. Hon sover bättre, äter igen och är inte fullt lika argsint. Nu är klockan 18,55 och jag har fått skriva hela det här inlägget medan hon har grejat med sitt bredvid =)

Men nu är det sängdags!

Jag äger min 40-årskris!

Jag har under ganska lång tid gått runt och känt mig som en vandrande 40-årskris. Jag tror inte att det egentligen har så mycket att göra med att jag fyllt 40, utan kanske mer att jag i största allmänhet känner mig trött, fet, hängig och går runt här hemma utan smink, i säckiga mjukiskläder täckta av hundhår och med bebisgröt i håret och aldrig har en anledning att göra mig FIN. Rent allmänt föräldraledig… Det började nog redan när jag var gravid, även om jag nog aldrig känt mig så KROPPSPOSITIV som just då! Jag trivdes så oerhört bra med att vara gravid, och kände mig jättefin!Hade inga som helst problem med att visa upp kroppen i tighta kläder. Märkligt, men sant.

Nu känner jag mig i största allmänhet oattraktiv. Så jag har så smått tagit tag i saken…

I tisdags fixade jag mina läppar. Planen var egentligen att åka ner till Varberg och få det gjort där hos en bekant/internetkompis, men det blir helt enkelt för dyrt och krångligt. Med boende och resa skulle behandlingen kosta dubbelt så mycket, och vad sjutton gör jag med Signe under tiden? Även om jag helst ville, så fick det bli en behandling hemma istället just nu!

Så vad var felet med mina läppar nu då? Tja, jag tycker att min överläpp är för tunn. När vi tog bilder på kliniken och granskade tillsammans visade det sig att det egentligen inte är volymen det är fel på, utan formen. Läppen är egentligen i matchande storlek med underläppen, men den är formad så att den liksom ligger lite som en KEPS, eller sticker ut lite som ett tak. Platt på ovansidan liksom. Så, när jag gjorde behandlingen så fokuserade sköterskan inte så mycket på VOLYM, utan form. Hon la fillers för att ”vika upp” läppen lite, och ändra formen på den. Jag är inte så bra på att förklara som synes, men kort sagt så ville vi få fram mer av den röda läppen så att de upplevs fylligare även framifrån.

Jag la inte i så mycket, strax över 0,5 ml (jag glömde ärligt talat fråga exakt hur mycket!) totalt. Min internetvän rekommenderar 1 ml vid första behandlingen, och jag känner nu att hon har helt rätt. (Kom igen, det finns ju en anledning till att jag ville att hon skulle göra behandlingen trots att hon bor i en annan stad!) Inte för att jag vill ha en jätteläpp, men nu när svullnaden lagt sig så saknar jag liiiite volym. Inte så mycket, men lite.

Det var lite svårt att avgöra just när vi gjorde behandlingen, vilket sköterskan sa också. Det svullnar ju mer eller mindre direkt, så läppen upplevs mycket större än den kommer vara. Precis efter kändes det rätt ok (första bilden), men när jag kom hem någon timme senare kändes läpparna helt ABSURDA! (bild två och tre) Dagen efter när svullnaden lagt sig en del kändes dom helt perfekta, så vid nästa behandling ska ska jag lägga i lite, lite mer.

Gjorde det ont? Ja. Delvis! Jag minns inte exakt hur många injektioner det blev totalt i båda läpparna, men säg att det var någonstans mellan 15 och 20 st. Av dom var det kanske sju som gjorde RIKTIGT ont, resten kändes knappt. Var det värt det? Gud ja.

En annan sak som stör mig med mitt ansikte är mina ögonbryn som förstördes totalt under det ljuva 90-talet när modet deklarerade att brynen skulle vara ungefär två strån breda. Jag har ju totalt plockat sönder mina bryn dom senaste 20 åren, så trots att jag nästan slutade plocka dom för två år sedan har dom inte repat sig, utan jag har fått färga och fylla i med penna, med varierande resultat…

Häromdagen hörde den fd kollega av sig och undrade om någon hon känner ville göra microblading på sina bryn. Hon har en kompis under utbildning som söker modeller och gör behandlingen gratis mot att hon får använda bilderna. Count me in! Jag kollade in lite bilder på arbeten hon gjort och anmälde mig frivillig, och igår fick jag mina bryn fixade.

Färgen kommer bli lite ljusare och mer naturlig när det läkt helt, men jag är SÅ nöjd! Tittar jag mig i spegeln kan jag inte ens själv avgöra vad som är tatuerat och vad som är riktiga strån!

Gjorde det ont? Nej, inte särskilt tycker jag! Det kändes absolut, och ”nysnerven” bråkade, men smärtan tycker jag inte var något att orda om faktiskt.

Så, here i am. Makeover 2019. Har haft en känsla av att jag behöver förklara mig, men fuck that! Det är min kropp och jag gör vad sjutton jag vill med den för att må bra med mig själv. My life, my face! Kan säga att det är mer jag skulle göra om jag bara hade råd!

Proviva SmOATie, i samarbete med Buzzador

I samarbete med Buzzador har jag testat  Proviva SmOATie – Hallon/Jordgubb/Blåbär.

På provivas hemsida kan man läsa om produkten:

”Vad blir en kombination av svensk havre, levande bakteriekultur och massa goda bär? ProVivas nya Smoothie. Mättande och naturligt god – när du behöver den.

ProViva SmOATie är full av naturens goda. För sötma och smak har vi blandat de mest smakrika bären med havre, så att vår smoothie blir en naturlig källa till fiber. Som alla våra produkter är ProViva SmOATie tillverkad på Österlen i Skåne och innehåller den levande bakteriekulturen Lactobacillus plantarum 299v.”

För min del är det ingen frukostdryck, jag dricker alltid bara kaffe till min frukostgröt, men som ett mellanmål tror jag det kan bli fint! Det var gott, och OTROLIGT mättande. Jag blev proppmätt på bara ett glas, så ett helt ok, nyttigt och gott snabbt mellanmål blir mitt omdöme.