Jul och nyår

Och så var det vardag igen. Inte för att mina dagar skiljer sig åt så fasligt, men det är ändå något slags trygghet i att dagarna är som dom ska, när vardag är vardag och helg är helg! Haha, inte ett dugg oflexibel 😉

Julen var ovanligt harmonisk. Jag orkade verkligen inte släpa både hund och barn på tåget upp till norrland, och hennes familj här i stan visade inget intresse för att träffa Signe, så det var bara vi två som såsade runt här hemma men det kändes faktiskt helt ok. Hon är ju alldeles för liten för något direkt firande, eller för att ens bry sig, så det fanns ju inga förväntningar.

Den 23e körde jag och Frodis uppesittarkväll med bingolotto och feelgoodspel från Gaytenors julbrev, och bytte lite julklappar. Jag fick en ny kastrull och en ny fancy stekpanna, och Signe fick lite välgörenhet. Helt perfekt! Jag behövde både kastrull och stekpanna, och Signe behöver ju absolut ingenting. En av hennes bästa leksaker just nu är en träslev… Eller ja, kläder behöver hon ju mest hela tiden, hon växer ju som ogräs.

Frodis fick ett nytt täcke som jag köpte för flera månader sen när hon sov på hotell och tyckte att täcket var så myyyyyysigt! Köpte det fluffigaste jag kunde hitta, och tydligen funkade det fint under natten som kom =)

Nyår bestämde jag för ganska länge sen att vi skulle bo på hotell. Det smäller som FAN här mellan husen på nyår, och även om hunden klarat sig OK senaste åren vi bott här så kände jag att det är onödigt att utsätta en pyttebebis för det, så vi checkade in på hotell hela familjen. Vi bodde bara 1 km hemifrån, promenerade till hotellet, men det var ett riktigt smart drag! Fram till midnatt hörde jag inga smällar alls. Vid tolvslaget hörde jag lite på håll, och kl 01 var det några korkade jävla hotellgäster som gick ut på hotellets parkering och smällde lite, men det gick överlag himla bra.

Hunden och barnet sov, och jag spelade bingolotto och stickade. Enda böket var väl att Signe är så lättväckt, så hon vaknade ungefär tusen gånger under kvällen eftersom alla aktiviteter plötsligt hände i hennes ”sovrum”… Vid midnatt vägrade hon somna om, hon var vaken till typ 02, så vi var inte skitpigga när det var dags att gå upp. (05,30 enligt Signe.)

Och så var det nytt år. Som än så länge flyter på ungefär som det gamla.

Jag har varit lite nyfiken på om pappan ska höra av sig nu när han är långledig och i stan, men nej. Inte för att jag egentligen önskar att han ska det, men med tanke på hur mycket han har härjat och gormat att han SKA VARA INVOLVERAD (som om jag någonsin tänkt hindra honom.. Men det verkar som om ”involverad” mest betyder BESTÄMMA SAKER) är det ju lite intressant att vi inte har hört ett ljud från honom sen vi träffades för en och en halv månad sen. Skönt, om han låter det vara så. Värre om han kommer om ett år och plötsligt ska engagera sig… Än så länge är ju Signe så liten, men om han bestämmer sig för att hatta fram och tillbaka i hennes liv när hon blir äldre kommer jag bli förbannad på riktigt. Bättre då att han bara håller sig borta, vi klarar oss fint ändå! (Vilket jag misstänker stör honom lite, det lät så när vi träffades…)

Men nå, gott nytt år!

How I met my stalker…

Är det inte förunderligt, egentligen, hur jäkla liten världen är?

Jag och Frodis lärde ju känna varandra på ett hundforum för… Ja jag orkar knappt ens gissa hur många år sen, hon kommer ändå rätta mig för att jag har fel (hehe), men typ sexton-sjutton år sen? 2002 tror jag att jag började hänga där. Första gången vi träffades var flera år senare, på perrongen i Hallsberg! Eller tekniskt sett på tåget MOT Hallsberg. Jag kom från Norrland, Frodis hoppade på i Örebro för att vi skulle ses i Hallsberg.

Fun fact. Men livet, eller hur?

På samma forum hängde en tjej som heter Linn (Sorry, nu outar jag dig lite), som inte var sådär arg och provokativ som jag och Frodis tenderade att vara, men som tyckte att vi var helfestliga! (min tolkning…)

När vi hade härjat runt i några år blev det lite väl stelt med regelverket (wonder why…) vilket medförde att vi helt enkelt tappade lusten. Kanske lite i kombination med att jag började jobba och inte kunde sitta uppe hela nätterna, och Frodis bytte från nattjobb till dagjobb och sådär. Livet, helt enkelt, men vi mer eller mindre övergav forumet. Eller nå, jag har TYP hela forumet som vän på min facebook 😉

Men HUR som helst (jag dricker vin, låt mig filibustra!) På detta forum fanns även människor som var något mer low key, t ex Linn. Hon hängde sedan med hit, och till Instagram, och har härdat ut bland alla mina (bebisinlägg) mindre seriösa poster (av alla mina sociala medier är denna, som är mer eller mindre skild från min familj, den där det postas åtminstone NÅGOT med någon form av substans… Instagram är skapligt på riktigt, facebook är nästan bara rent trams och spam känns det som även om mycket är kopierat från insta.), och inte övergett mig!

(Jadå, jag SER hur rörigt det där stycket är, men läs det minst tre gånger till så…)

HUR som helst. Jag såg en sjukt cool tomte på Citygross. Ville ha en själv men insåg att det skulle bli JÄTTEJOBBIGT att ha ett julpynt som behövde eget rum efter julen (alltså, den var JÄTTESTOR!) och gav upp den tanken. Men Linn ville ha en tomte, och eftersom den inte fanns i hennes närmsta butik, och började ta slut i hennes näst-närmsta butik, dvs MIN butik, erbjöd jag mig att köpa en, och så blev det.

Tomten fick bo här ett tag. Vara med på glöggmingel och skrämma skiten ur mig på nätterna där han stod och lurpassade bakom min skrivbordsstol (granen tog hans ursprungliga plats…), och sen kom Linn och hämtade honom en dag när hon var i krokarna!

Jag, som den fashionista jag är, var för dagen iklädd pyjamas. Dessutom vaknade Signe ganska exakt 30 sekunder innan Linn kom, så det blev lite sådär… ”Ja men hej, välkommen hem till mig som du aldrig har träffat, jag går in i mitt sovrum och stänger in mig där ett tag! Prata med hunden så länge…” Nå, nu visade det sig snabbt att Signe inte hade några som helst planer på att somna om, så hon fick hänga med och vara social och fika lite, vilket var himla trevligt! Vi har en del gemensamt, fast vi inte alls känner varandra (ännu).

That’s how I met my stalker 😉 Kul att det för en gångs skull inte är jag som är stalkern, det är ju annars min grej 😉

Nu måste jag, hur gärna jag än önskar att jag ”fick” ta ett glas vin till, gå och sova… Signe vaknar senast om 40 minuter för sin första matpaus. Nästa gång kanske jag tar mig för att blogga om hennes sömn… Eller icke-sömn… Fast senaste tre dagarna har hon faktiskt sovit rätt OK efter vissa krafttag och omorganiseringar från mammans sida. (Ergo vin, för nu behöver jag inte vakna en gång i timmen…)

Go’natt!

All new (stuff) me…

Tydligen ser inte kroppen ut exakt som innan man fick barn (go figure…) utan mer eller mindre hela underklädeslådan behövde ersättas med nytt. INTE billigt när man inte kan handla på HM direkt, och jag har dragit ut på det i en mindre evighet eftersom bara tanken på att rodda det projektet med vidhängande bebis gjort mig kallsvettig… Man ska ju inte bara lite snabbt prova en tröja, som man kanske inte ens BEHÖVER prova, utan verkligen strippa av sig allt och MÅTTANPASSA grejerna…

Men, nu kände jag mig modig, så jag tänkte att jag lite snabbt skulle riva av det och iaf få EN BH som höll brösten strax ovanför midjehöjd. Så, jag drog med min bebisen in på Hunkemöller och sa att jag nog möjligen kunde behöva rätt mycket hjälp… Det var inga som helst problem! Jag var ensam i butiken, så hon gick raskt och hämtade sitt måttband, mätte lite, granskade lite och gick sedan och plockade fram tre modeller i en blygsam G-kupa… Medan jag provade dom underhöll hon barnet (alltså, ljuvligt!!) och ungefär tjugo minuter senare kom jag ut ganska mycket fattigare, men med två perfekt sittande BHar och en glad bebis. Suveränt!!

Efter det gick ”vi” och åt på chop chop. Bebisen hade tappat tålamodet lite, men hon fick min lyckokaka att leka med och så var det frid och fröjd… Knäppis!

Både jag och mina vänner har försökt köpa leksaker i trä åt henne, istället för plastsaker som inte är miljövänliga och går sönder. Tyvärr är hennes favoritleksak en plastskallergrej vi (jag) fick av S när jag var i Australien! Det är alltid bebisens toy of choice, och hon leker genom att slå den våldsamt mot låret så den skallrar. Rätt kul att se, finns filmer på instagram! (@ciccilus)

Eftersom hon börjat intressera sig mer för SAKER nu, och då främst såna som låter såklart så gick jag och köpte en leksak åt henne TROTS att det snart är jul. Det fanns ingen i trä, så hon fick en plastboll. Den blev poppis direkt! Lätt att hålla i, och låter!

Mamman fick också en ny pyjamas… Ska man ändå bara gå hemma och drälla kan man väl göra det i en pyjamas som inte är fem år gammal och fem storlekar för stor… 😉

All new me. Jag vet att man inte ska köpa grejer precis före jul, men oddsen att någon vill köpa vare sig pyjamas eller underkläder åt mig är nog inte överväldigande…

När det rycker i block-fingret…

Igår när jag gick och la mig postade jag på FB om mina tyskastudier som jag bedriver nu när jag går hemma hela dagarna. Något om att det är mycket upprepning av samma sak, men att jag ändå har det trixigt med att hålla isär olika begrepp som betyder ungefär samma sak, men ändå inte ALLS samma sak… Sen somnade jag.

Någon timme senare, efter att ha nattat om Signe, slirade jag in på FB för att slösurfa lite medan jag väntade på att kunna somna om igen (Signe var helt plötsligt vaken en hel timme mitt i natten, så jag hann ju vakna…) och då hade mamma och hennes nya man kommenterat på den statusen…

Mamma hade skrivit typ ”Skit i det där, umgås med din dotter istället!” och hennes man något i stil med att jag kanske någon gång skulle inse att jag måste värdera om mitt liv… Jag kan inte gå tillbaka och kolla för jag blir så jävla arg bara jag tänker på det…

Så, om vi bortser från det helt uppenbara, att Signe SOV, ska jag BARA ha henne som intresse nu resten av livet? Är hon allt jag ska tänka på? Ska jag upphöra att existera som person när hon somnar, och bara stirra tomt in i väggen tills hon vaknar igen? Ungefär något åt det hållet svarade jag mamma, och fick till svar ”nej, gör vad du vill!”

Eh ja? Så håll bara käften då!

Alla svar jag hade till hennes man var för icke-rumsrena, så jag svarade, efter lång betänketid, bara med att fråga om det var årets horoskop han tyckte att jag skulle ta del av? Hur FAN kan man ens ha mage att säga så åt en människa man inte ens känner? Vi har träffats EN gång! Han har inte en jävla aning om hur jag värderar mitt liv, och definitivt inte ett jävla skit med den saken att göra!

När jag hade lugnat ner mig somnade jag om, och någon av dom senare 30 gångerna barnet vaknade hade dom kommenterat ännu mer, totalt osammanhängande inlägg som inte hade ett dugg med det faktiska inlägget att göra och som gjorde det oerhört uppenbart att dom öppnat både en och två flaskor glögg där hemma. Jag var så irriterad att jag knappt kunde somna om, och hade MÅNGA svar på fingerspetsarna som jag valde att inte posta. Det sista jag postade var i morse vid sju, när jag sa att dom kanske kunde ta sitt fyllehärjande någon annanstans än mina inlägg på facebook. Idag har dom haft den goda smaken att förhålla sig JÄVLIGT tysta, och det är tur det, för ett enda jävla inlägg till så hade jag blockat dom. Det är ingen jävla mänsklig rättighet att få härja runt varken i mitt liv eller mina statusar på facebook.

Min relation till min familj är ju inte okomplicerad sen tidigare, men jag brukar konsekvent ignorera mammas kommentarer istället för att bemöta dom, speciellt sen Signe föddes och hon kommenterar på A L L T hela tiden. Den här gången kunde jag inte hålla käften dock. ”Skit i det där, umgås med din dotter istället”… Jag blir förbannad bara av att tänka på det. Rätt jävla person att öppna käften.

Annars är det lugna gatan. Ongen är hård i magen och sover lite sämre igen, men kanske har det blivit lite bättre idag så att vi får sova… Hon var vaken ända till klockan 19(!) så jag tror faktiskt att jag ska gå och lägga mig nu, och chansa på att hon sover lite längre än till det vanliga 22-rycket.  Ska bara blocka några på facebook först…

Den totala förvirringen när allt ställs på ända…

Trots att Signe sover bättre nu sen det fjärde utvecklingssteget är över (iaf tre timmar i sträck åt gången, rena lyxen) så vaknar hon flera gånger/natt-varje natt. Ingen big deal egentligen, hon äter och somna om direkt, men det är lite knäckande med alla uppvaknanden…

Så, när hon inatt helt plötsligt SOV från 01,45 till 06,30 blev förvirringen TOTAL! Alla rutiner ställdes på ända… Jag vaknade 05,30 och var helt förvirrad, varför hade hon inte vaknat?! Lyckades somna om till sist. När hon sen vaknade 06,30 var det ju ingen ide att ens tänka tanken att hon skulle somna om, utan vi gick upp direkt, lagom förvirrade med ganska utvilade!

När vi gått halva morgonpromenaden insåg jag att den långa sovstunden innebar att hon inte ätit på flera timmar… I normala fall äter hon sista gången runt 05, så när vi kliver upp är hon inte det minsta hungrig utan klarar sig tills vi äter frukostgröt efter att hunden fått sin promenad. Jag har liksom slutat erbjuda henne ersättning på morgonen för hon vill aldrig ha den. Men nu hade hon ju inte ätit sen halv två på natten, kraken! Nu var det ingen större katastrof, hon överlevde utan minsta knot promenaden, och åt inte ens upp hela portionen gröt, så hon var nog ändå inte jättehungrig.

Men man blir liksom helt förvirrad när rutinerna ändras… När jag skulle ställa in tallriken med gröt-vatten i mikron (det gick VÄLDIGT snabbt att vänja sig vid att ha en sån igen!) stod en flaska ersättning där och väntade på att värmas. Eftersom hon vaknar så tätt gör jag i ordning en flaska och ställer in i mikron, så behöver jag bara trycka på knappen när hon vaknar. Termosen använder vi inte längre på natten eftersom hon ”bara” vaknar var tredje timme, det går inte åt lika mycket ersättning längre på natten.

Det vore ju LJUVLIGT om det skulle bli en trend att hon sover så långa sjok även efter kl 22! Jag kämpar fortfarande för att hålla henne vaken på kvällen, med varierande framgång. De flesta kvällar är hon vaken till runt 18 iaf så vi har kommit en bit på vägen. Just nu (16,19) tar hon en tupplur och kommer vakna om ganska exakt tio minuter, sen är det ca en och en halv timmes kamp för att hon inte ska bryta ihop helt för att hon inte får somna igen. Ultimat vore ju om hon sov lite länge stunder och kanske vaknade runt 17 istället, men så jobbar inte min bebis. 30-minuterslurar verkar fortfarande vara hennes grej.

Grumme sköljmedel, i samarbete med Buzzador!

I samarbete med #Buzzador har jag testat Grumme sköljmedel Lindblomma!

Sköljmedlet är vegan-märkt (fråga mig inte vad som gör andra sköljmedel icke-veganska för det har jag inte kunnat reda ut) och säger sig skydda klädernas fibrer.

Huruvida det sistnämnda är sant eller ej kan jag inte svara på eftersom jag bara använt det några få gånger och i helt olika tvättar, men jag KAN säga att det luktar gott, kläderna blir mjuka och härliga och doften håller i sig även efter att tvätten torkat, det gillar jag!

Helt klart ett rimligt alternativ som verkar innehålla mycket mindre kemikalier och skit. Typ fyra ingredienser i innehållsförteckningen, mot typ femton i andra sköljmedel.

Lugnet efter stormen

De senaste veckorna har varit något av en prövning. En bebis som inte sover, och som vill bli konstant underhållen när hon är vaken, och så en MILJON måsten att ta hand om. På sätt och vis var det sort of självvalt, jag kunde ju ha skitit i allt, men det kändes viktigt för mig att dopfikat ändå skulle ha något för alla, oavsett preferenser eller specialkost, och då blev det en del att fixa! (Äppelkolapaj, vegetarisk- och ickevegetarisk smörgåstårta. Låter inte så mycket, men shit vilken tid det tog!)

Så här kände jag mig dagen före dopet, ca två timmar innan Signe somnade för natten:

Själva dopet var helt ok. Pastorn la inte så mycket vikt vid det religiösa, poängterade att Signe får välja själv sen och berättade även lite kuriosa om varför dopklänningen ser ut som den gör. Det var rätt trivsamt! Jag satt och försökte hålla mig för skratt, för i min famn hade jag en bebis som pruttade HÖGLJUTT hela ceremonin… 😀

Igår träffade vi hennes pappa för första gången sen tillverkningen… Jag har inte bloggat om det, men det har varit minst sagt turbulent med den mannen senaste månaderna, så jag var lite stressad innan. Men, det hela blev väldigt civiliserat och faktiskt rätt trevligt. Vi får se hur det artar sig nu, men just igår var det iaf trevligt.

Igår skickade Annika en snap med att julgardinerna var uppe. Och, säger Annika att julgardinerna är uppe, då är det fair game att sätta upp julgardinerna! Typ en halvtimme senare satt mina uppe också, haha! Iaf i köket. Jag hade inte planerat att ha i vardagsrummet, men nu känner jag att jag nog vill det ändå… Får köpa i veckan!

Resten av kvällen ägnades åt julgardinmys och svamprensning. En av Signes doppresenter (nå, kanske mest till mig) var nämligen en påse svamp som nu ligger på tork.

Idag var det VÄLDIGT skönt att vakna utan ett enda måste på schemat. Att bara kunna äta frukost och dricka sitt kaffe utan att planera vilken grej som måste göras i vilken ordning, och hur jag ska jonglera det samtidigt som bebisen ska underhållas. Bara göra exakt vad man känner för. T ex blogga…